Observational bias

Jag är en person som tror på klimatforskarnas rapporter och tror att vi kommer gå en ganska mörk framtid till mötes om vi inte snabbt ändrar vårt samhälle till något hållbarare. Däremot är jag alltid väldigt kritisk till all form av övertygelse och försöker vara djävulens advokat genom att ifrågasätta mina övertygelser. Nyhetsrapporteringen om orkaner i USA de senaste åren, stormar som skövlar träd längst västkusten och den största skogsbranden i modern historia får mig att fundera över om det är min selektiva perception (eng: Observational bias)som gör att jag tolkar in dessa naturfenomen som något som är kopplat till klimatförändringarna och inte enbart naturligt förekommande olyckor i naturen. För tillskillnad från jordbävningar och vulkanutbrott som jag inte tror vi påverkar genom vår förstörelse av planeten, så sägs det ju ofta i rapporteringen att just torka, bränder, stormar och skyfall kommer bli vanligare med klimatförändringarna. Så medans sittande regim fortsätter prata om arbete som det viktigaste frågan och försöker sopa miljön under mattan så hoppas jag att det bli några andra skeppare på den här arken Sverige efter valet. Det kan på individnivå för den arbetslöse för stunden vara viktigt att hitta ett nytt jobb. Men jag önskar att man kunde lyfta blicken från kvartalsrapporter och valfloskler och tänka större bland de som styr. Vilka 5-, 10-, 25-årsplaner har de? Vad kommer vår generation att göra för storverk?

Jag ser fram emot valet med förhoppning och bävan. Förhoppning för att det sker en förändring i höst och bävan inför att det inte blir så stor skillnad fast personerna och partilogotyperna byts ut i toppen. Eller blir det fyra år till av status quo?

Snårig solel

Från politiskt håll har det hittills inte varit speciellt mycket förståelse eller stöd för mikroproduktion i form av sol- eller vindel. Det stöd som finns är ett bidrag att söka för själva investeringen men man har inte rätt till det bidraget om man gör ROT-avdrag så man får chansa och hoppas att pengarna räcker till våran ansökan. Investeringsstödet ligger i nuläget på 35% av investeringskostnaden och har succesivt sänkts när priserna på tekniken blivit billigare. Miljonerna fördelas mellan länen utifrån ett system jag inte känner till men Gävleborg verkar inte fått speciellt stor summa av potten. Sedan ska länsstyrelsen beta av ansökningar en efter en och kontakta de som ansökt för att se om de faktiskt installerat någon anläggning eller om de ska gå vidare i listan över ansökningar. Så vi vet ingeting om hur lång tid det kommer ta att få ett besked samt vad chansen är till att pengarna räcker till oss.

Sedan kommer vi till själva driften av anläggningen och hur överskottsenergin vi matar ut på elnätet ska hanteras. Problemet med solel är nämligen att solen inte lyser dygnet runt och inte varje dag så produktionen är väldigt ojämn och ligger oftast på den tid på dygnet som konsumtionen i hemmet är som minst. Så ett system där man skulle kunna jämna ut detta hade varit fördelaktigt och gjort att det är lättare att räkna hem en investering på solel och således borde fler bli intresserade om man kan se skillnaden i plånboken tidigare.

Andra länder i EU tillämpar nettodebiteringsystem som av någon anledning regeringen kommit fram till inte skulle fungera i Sverige. Förslaget som ligger just nu är att man ska få ett skatteavdrag för den el man matat ut på elnätet motsvarande ungefär 60 öre/kWh. Det systemet gör att man inte kommer se effekten av ens överskottsel för än vid nästa deklaration. En oerhörd fördröjning som inte bara är dålig rent pedagogiskt för den som äger anläggningen . Dessutom kvarstår problemet med att hantera alla elbolag som blir inblandade.

   

Energibolagen verkar inte vara vana med att hantera mikroproducenter och att de faktiskt ska betala för den el dessa matar in på elnätet. Troligen beror det på trög omställningen av IT-system som går långsammare att ändra på än själva kärnverksamheten. Det energibolag som vi har ett bundet elavtal till är Mälarenergi. Vi köper alltså elen av dem och jag bestämde mig för att även sälja får överskott till dem.  De betalar endast spotpris för elen trots att solel oftast kan säljas med en premie för att det är grön el (kunder kryssar i en ruta och betalar några kronor extra). Så fort vårt bindningstid gått ut ska jag leta och förhandla fram något som förhoppningsvis blir bättre. Den första räkningen Mälarenergi skickade till oss hade de med vårt produktionsavtal men det stod att vi skulle betala för den el de mätt upp på den elmätaren som mäter den utgående elen! Efter några telefonsamtal rättade de till det och de kommer nu dra av det från den el vi köpt in. Bra, bolag ett har förstått!

Nätägaren där vi bor är Gävle energi och de ska betala en nätnyttoersättning för att vi är med och matar in el på nätet och hjälper till att driva det lokala elnätet. När vi får första räkningen där solelen är inkluderad så har de lagt på den summan som vi ska få betalt på räkningen istället för att dra av den! Ytterligare telefonsamtal och de korrigerar detta.

Innan semestern skickade jag iväg en ansökan till energimyndigheten om elcertifikat för del el jag skickar ut på elnätet och väntar med spänning på vilka utmaningar det kommer innebära.

Den heta sommaren

Denna sommar började lite klent med ett svalt juni. Men jösses vilken semester jag haft som lyckades pricka in den just som värmen kom. I trädgården har det växt väldigt mycket och speciellt kul är alla perenna växter som ju ska finnas där under lång tid. Trädens tillväxt är enorm och jag känner att jag behöver lära mig mer om hur de ska klippas då jag är lite osäker på detta. Några har i alla fall blivit klippta och några vänta jag med ytterligare några veckor. Den perenna rabatten, även kallad "perängen", har tagit sig riktigt bra och börjar redan första året bli ståtlig och har blommat i omgångar oavbrutet hela sommaren.

I den perenna odlingsytan på baksidan har de nya växterna etablerat sig över förväntan.

Vi har smakat och provat oss fram bland alla växter vi odlar och börjar lära oss lite vad vi kan använda dem till. Några rör vi inte i år utan låter dem etablera sig ordentligt. Vi har fått klart med ett pris på marken bakom vårt hus vilket skulle öka ytan på fastigheten till nästan det dubbla. Lantmäteriet ska kontaktas och få en lantmätare som drar upp gränsen och fixar det juridiska. Vi hoppas få klart allt innan nästa vår så vi kan börja dra upp planerna och ta bort lite sly där. Det finns många projekt på listan som ska genomföras på den ytan. Jordkällare, växthus och skogsträdgård är bara några av drömmarna.

Förutom trädgården har vi hunnit med ångloksfärd, några dagar på fäbod, spelkonvent med mina kompisar, fjällsemester med fiske och bergsbestigning. Dessutom en otrolig massa bad för att vara mig!

Ångloksfärd i Jädraås.

Vindkraftsspotting i skogarna utanför Jädraås.

På fäbovall i skogarna söder om Mockfjärd.

Härliga lökar!

Fiske i Lofsdalen.