Itererande design

Förkylningarna avlöser varandra och hemmavarande med sjuka barn lika så. Själv har jag klarat mig undan förkylningen ganska bra och vi får se hur länge det håller.

I helgen gjorde jag och min kursare den avslutande designuppgiften för vår kurs, som är våran trädgård. Det ser ut att bli riktigt fint, på kartan i alla fall, så det blir det säkert i verkligheten med! Slutspurten på PDC-kursen pysslar jag med när jag är utsövd nog för att ha någon kreativitet kvar i hjärnan. Rapportskrivande ska vara klart till helgen för att opponenterna och lärare ska hinna läsa dem innan de ska pressenteras om ytterligare en vecka. Det frustrerande är att jag inte känner att jag kommer hinna och orka göra det så bra som jag önskar men eftersom det är en iterativ process (fint uttryck för att man aldrig blir färdig) så kommer design, kartor och analyser bara bli bättre och bättre med åren.

Jag hoppas vi kommer ha en oas på vår baksida där man gömmer sig undan världen och vardagen och bara myser. Men det kommer krävas en hel del jobb men det är jobb som är så otroligt välgörande och meditativt. Att jobba med trädgården ger omedelbar respons både vissuelt och mentalt. Det vill säga man ser hur fint det blir och känner hur bra man mår och hur hjärnan fungerar mycket bättre och ständigt kommer på nya kreativa saker när man jobbar i trädgården. Vardagen kan annars lätt bli antikreativ.